torsdag 18 oktober 2007
I'm Cheesy, hear me roar
Another night another spånplattehög med skumgummi på. Ni kan säkert den storyn. Ni vet säkert hur såsig man blir i huvudet av lim. Kontaktlim. Contact me. Ni vet hur kul det är att stå på knäna i ett par timmar och längta efter något lodrätt. Ni vet hur man blir cp i huvudet av gamla simpsonsavsnitt då dom inte hade kommit på hur rösterna skulle vara än eller hur dom skulle rita och handlingen var wierd. Ni kan räkna limtuber på fingrarna fem och ändå ha rätt. Ni vet hur gott det kan vara med ett fint kött stekt med fina kryddor och intagit tillsammans med en mix av salladsmix och tomat/rödlöks-love tillsammans med en folköl. Ni kan säga hur många gånger ni funderat över hur sovrummet kommer vara när det är klart, och hur det var förut... Ni vet hur mycket man kan ångra att man tänker saker och hur man ibland funderar om det är någon mening att man ens tänker tankarna. Ni har säkert också analyserat något ni knappt har någon information om. Något som ni inte vet om ni vill veta något om eller om ens någon annan vill att du ska veta. Ni har tänkt att det är dumt att skriva sånna saker på bloggar men ni kan inte ta bort det för ni behöver säga det någonstans, till något. Även fast det är en död internetsida med lika många tecken som tangentnedslag. Ni har säkert också tänkt att det är bättre och lättare för hjärtat att se the big picture. Och ni har säkert också insett att ibland så är den stora bilden inget för små människor som ni själva och därför så går ni säker också ibland in i det lilla dramat där ni inte ens vet om ni är själv på scen. Ni har säkert också någon gång försökt blockera något. Ni har säkert också funderat om det är blockar ni gör eller om ni ens har något kvar att blocka för som känsla. Ni kan ju den här storyn. Ni vet ju hur det är med sånt här. Ni vet lika väl som jag att detta inte är något att bry sig om. Ni vet att pojke träffar flicka. Ni vet att det blir vackert och ni blir avundsjuka. Ni vet att det går fel någonstans och pojke och flicka tar slut. Ni vet att pojke blir vilsen och skriver sån här skit ibland. Och ni vet samtidigt någonstans varför han gör det. Ni känner säkert att ni känt samma sak någon gång. Ni kommer kanske ihåg ett vagt minne av en känsla av nedslående osäkerhet då ni tänkte på hur er person tänkte om er. Ni kanske tänkte att ni kanske borde bli hatad av någon anledning ni inte skulle bry er om. Och ni tänkte att det vore frigörande på ett sätt. Ni kanske möjligtvis tänkte på en sångtext där någon sjöng om att "den svåraste delen var att älska någon som bryr sig om dig", men samtidigt kanske du tänkte på när samma sångare sjöng "vi var bara en knuff från döden", eller så har du någon gång säkert blivit överdrivet cheesy (word) lite då och då när den där låten kommer med den där äldre mannen frågandes "hur lämnar man den man älskar, jag kommer aldrig att förstå". Men ni har då säkert tänkt att ni inte är någon cheesy bastard, och att ni inte gräver ner er i den sångraden och inte någon annan heller för den delen. Ni lyssnar inte ens på musik. Ni gör något annat. Ni kanske vill, men ni kanske inte får tror ni. Ni kanske tänker att ni ska sluta med internet för att det är ett ångestframkallande gissel. Ni vill kanske träffa människor som man gör "på riktigt" men vet inte på riktigt hur man gör. Så ni kanske blir ledsna någonstans när ni inte är berädda. Ni kanske får panik på en buss fast ni inte riktigt vet varför men ni har ingenting att sätta emot och ni låter den jäveln bara komma. Ni kanske blir förbannade över småsaker som en råtta skulle kliva över som skräp och det kanske gör er så otroligt besvikna på er egna existens att ni slår handen lite för hårt i golvet så ni måste förklara det dagen efter genom att skratta bort det. Samtidigt som ni tänker att det var jävligt dumt att göra. Ni kanske tycker att man inte borde lufta någonting för någonting och det är OK och det gör ingenting. Men ni kanske också känner att ni måste säga det där som ni vill skrika till något även om det bara är en död internetsida med lika många tecken som tangentnedslag. Där summan är anslagen gånger tankarna delat med censuren. I'm cheesy, hear me roar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Word!
Skicka en kommentar