Jag har hittat något jag känner igen i stockholm. Det är något som handlar om människor som tycker på samma sätt som jag. Eller som har samma krav på en "rolig" kväll. Att lugnet i det hela och bekvämligheten får vara ledande på ett vis och att goda vänner allt som oftast är mer givande än nya möten. Dock kan blandningen av det två skapa ljuv musik. Som igår. Väldigt trevlig kväll hemma hos denna fina vän jag har.
Men nu.
Kommer vara tillbaka i mitt hem om ca 15-16 timmar. Jag kommer också ha med mig en smältdegel av tankar. Vet inte hur jag kommer tycka om att lämna vad jag har. Förmodligen inte bra alls. Vet inte hur jag kommer tycka om min framtid nu närmaste tiden. För...den är här nu. Framtiden. Den är ju faktiskt här. När jag, för ganska längesen, fick reda på att skivhörnan skulle läggas ner så var det här sjukt avlägset och något som jag skulle kunna planera in i minsta detalj. Men som bekant så funkar det inte så och istället så har tankeverksamheten kunnat sträcka sig en eller ett par dagar högst, istället för fyra månader. Men nu är framtiden här och vad den har i sitt sköte borde jag ju veta vid det här laget. Meneeeehhhhhhh......njaaa. Och borde jag vara orolig?
Självklart! Och det är jag också, men det kommer inte fram som ångest eller härdsmälta eller depression eller något annat trevligt jag sysslat med förr i tiden. Jag är medveten om verkligheten, men jag väljer att inte låta den komma åt mina känslor för det gör ingen, och inte minst mig, något bra. (RyggDUNK till mig själv här) Så jag vet alltså att jag måste göra saker, och jag vet att allt kommer bli bra - men jag vet bara inte riktigt hur än. Observeras bör, att jag fortfarande inte är på dåligt humör. Jag är ganska glad och sådär (om jag bara kunde bli av med pengaproblemet).
Nåväl.
Jag lämnar imorgon och kommer hem till min bunker.
Jag vill inte lämna men jag vill vara hemma också.
Hur gör man?
Fixa!
Lyssning:
Coconut Records - West Coast (hjärtekrossande på en massa sätt)
My Morning Jacket - One big holiday (skäggrock deluxe!)
söndag 31 augusti 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar