I've got enough debt to my name, to build an Empire State of shame

Hey kids. Papa bear here. Zebrajäkel.

Ok. nu har jag gått i fem timmar och funderat på formulering. Det går inte så bra. Frustrationen gräver djupt i mig då jag tycker mig inse var jag befinner mig allt klarare. Det är självklart cyniskt som satan och bitter blir jag. Men samtidigt så finns det en grad av insikt i vad verkligheten är. (Vilket också tenderar mig tilta över åt det cyniska och bittra hållet dock. . .) Förresten så ångrar jag mig. Jag ska inte skriva om det här nu. Ska älta det ännu mera först och kanske få nån jäkla ordning i tankesandstormen.

En kul grej är att jag blir förbannad på mig själv för att jag skriver på detta vis just nu.
Ska man gråta lite kanske?
Japp.