So tell me lord, am I the antichrist?

Det kan mycket väl vara att jag har det inbyggt att analysera för analyserandets skull även fast det inte behövs. När analyserandet kommer fram kommer det där gamla beteendet att jag tror att alla jag tänker på är arga på mig på något sätt fram också, titt som tätt. Det är naturligtvis inte särskilt hälsosamt. Det är helt tvärtom. Vad är det för någon djävla inställning? Enkelt sagt så vill jag vara som jag är och inte analysera just DET. Det är andra saker som jag då ska analysera självsäkert och effektivt. Eller det är tänkt att jag ska göra det. Något jag dock kommit fram till är att jag nu upptäcker när jag kliver ner i gamla fällor. Allt är inte ett berg av dramatiska utspel och nervdarrande känsloutläggningar. Det är mest (förhoppningsvis) lugna konstateraden av saker som inte kommer döda mig, eller någon annan.

Igår när jag stod i duschen hade jag en tankegång av guld som jag tror handlade om antingen vänner, att förhålla sig till verkligheten eller politik. Men jag kommer verkligen inte ihåg vad det var. Ett tag tänkte jag verkligen sluta duscha och skriva direkt, men jag tänkte såklart att jag skulle komma ihåg en så briljant tanke. Dumheter. Varför kan inte bara alla vara hookade till mig telepatiskt när jag kommer på sådana (möjliga) genialiteter?

Nu har klockan slagit om till tisdag och det är snart dags att börja tjäna pengar igen. Jag måste verkligen börja tjäna pengar. Även fast jag hatar pengar så gillar jag såklart friheten när jag har några av dom. Ibland kan man ju tänka sin fattigdom som ett litet fängelse. Det gjorde en av the birthgivers jämt, men det är så deprimerande att ens ha i huvudet så det ska jag göra så lite jag kan. Jag är fattig, men vem fan är inte det? Förresten har jag fått känslan av att många befinner sig i någon sorts gemensam depression. Men var kommer det ifrån? Behöver vi alla gå i terapi? Eller är vi kanske allihopa dömda till en värld som evigt sakta förkolnar?

Fundera på det till morgondagens lektion och läs lite quinoarecept åt mig som jag kan nyttja.

Jag tror jag snart kommer inse något.