En fakir utan spik

Frustrationsnivån idag är otrevlig.
Jag vet inte allt som spelar in på det men det är mycket. Och
jag som bara ville tvätta och städa idag, utan bekymmer i skallen.
Näe. Istället är jag frustrerad över att jag inte får träffa M på skit-
länge + att hon inte kan komma på spelningen. Jag har försökt få
tag på mitt band hela dagen. Flera av mina goda vänner jag så vill
ha på spelningen på onsdag kan inte komma. Däremot har de bra
förklaringar, som att de är i New York eller i Prag eller vart det va.
Lugnet har inte infunnit sig i huvet idag och det stör mig nåt sjukt.

Det är en sån här dag jag så lätt kan tilta över till att bli helt fantastiskt
löjlig och emo. Vilja att någon (en kvinna) ska komma och rädda mig
från mitt gnällande, och efter det gnäller jag över att det inte kommer
hända idag och gnäll-gnäll-gnäll-gnäll-gnäll.
Men sedan sparkar jag ner mig själv då jag inser att ingen hjälper en
jävla gnällspik och den enda som hjälper mig är jag själv. Jag kommer
sedan över min förbannade kärlekstörst och mitt värdelösa
gnällande på allt och ingenting.

Det får dock gärna hända snart för jag har tvätt att hämta och
ett rum att städa.


F.O.

/Captain Awesome