Novembergreppet - i Grekisk-Romersk stil

Det heter Novembergreppet.
Alla är i det, och alla klagar på det.
Men jag har knäckt det.

Det är exakt som att brottas. Och jag kommer ihåg en
brottningsmatch jag hade med en av bröderna Bernholm,
en sen sommarnatt förra året. Helt oförmögen att förstå
broderns brottningsskills så åkte jag på en proper lektion
i fastlåsning. Jag hade min högra arm bakdragen i en position
som den i sitt naturliga tillstånd inte bör vara. Resten av
kroppen låg minst åt fem håll och fast var jag. Då kom jag
till att acceptera detta tillstånd av smärta som något jag
inte kunde göra nånting åt. Men jag visste att det skulle
ta slut. Antingen om jag knackade i golvet (även fast det
var fysiskt omöjligt att böja någon arm åt det hållet), eller
om det tog sluta av sig själv för att den med greppet släppte.
Novembergreppet kommer jag i framtiden kalla det greppet
karln utsatte mig för. Om jag nu någon gång väljer att låta
den spinkiga karln attackera mig ever again.

Men det är också som med panikångest. Novembergreppet
håller dig vare sig du vill eller inte. Och du kan antingen
välja att gå igenom isen av tyngden eller acceptera det och
jobba med skiten. För varför ska den här sviniga perioden
få förstöra ett helt fantastiskt, nästan helt o-kasst år?
Nä. Jag röstar för att november får sovas igenom, i väntan
på pengar, skratten och den eviga lyckan.
-------------------------------------------------------------

Novembergreppet - En motaktion
-----------------------------------------

För jag har en plan.
Behöver bara frivilliga.