
Sedan drog jag till Umeå igen för vi skulle spela på Trästock. Och shit vilken grej. Vi spelade klockan ett på natten i ett ganska litet tält vi var säkra på att det inte skulle komma några alls dit. Det kom några till än vad vi trodde och vi hade skitkul även fast stället hade dålig utrustning som sprakade och hade sig. Ett jäkla helvete till magont och en vacker nattlig hemfärd till Tomtebo senare var CB lyckligare än på länge. Yran väntade och E. kom hem igen. Det var fint. Ibland verkade det som det kunde bli ofint. Men det löste sig. Sen hände det här:


The Cheesy Bastard i satisfied-mode:

Det var mäktigt och sjukt kul och helt jäkla obeskrivligt. Det är jäkligt sjukt att folk kommer fram fortfarande och säger att dom gillade det osv, vilket jag blir väldigt glad över. Efter den här kvällen är allt ganska mycket ett töcken. Jag menar alltså veckorna efter. Ingen timeline whatsoever, men jag har för mig att det var här någon gång det tog slut första gången.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar