Write for your right to party

Låt inte häxan ta dig! - sa modern till de små dagbarnen hemma på kolonivägen 3 i h-strand. Eller hon kunde iaf ha sagt det för det är jävligt sant. Med häxan menar jag då självklart vinterhäxan. Detta svin. Hon är efter mig så inni just nu, och det gillas inte. Helvetes grabbar. Kan man inte få undslippa detta för en gångs skull? Eller är det för djupt programmerat så att det verkligen är på det viset att jag någonstans VILL må dåligt? Det är faktiskt mycket möjligt att jag bara är trött och less. Men likt förbannat. Om jag nu kommer må dåligt imorgon med så vill jag mildra det litegrann med dessa ord. Inget viktigt sägs ju ändå förmodligen. Eller jo, EN viktig sak (och nu blir det pulpa-reklamspace igen):

Fightmusic släpps nationwide den 19:e mars och kommer då finnas att köpas hos er lokale skivhandlare samt på internetgrejerna tror jag. Det kommer också gå att beställa direkt från oss snart också tror jag (om ni vill ha nån snyggare som skickar grejerna).
Så.
Klart med det.

Back to angst. Fast jag kan inte kalla det ångest heller för då skulle jag göra en massa armhävningar osv för att få bort den. Samtidigt så kan jag inte känna igen så mycket av känslorna jag har just nu. Det är som the numbness of the spring of ´06, fast minus liggat. Och jag skrev någon gång här tidigare om att jag hade hittat någon sorts sexuell lust igen, men näe...den har stuckit igen. Bye bye. Jag vill ha kakor, chips och svartvinbärssaft istället. Det gillar dom som vill att jag ska ha mer booty, men inte jag. (Eller jo, jag gillar ju allt det götta, men inte all the goods såattsäga..) Men det där kommer ändå lösa sig galant för jag är ganska pank tror jag. Ganska pank eller luspank. Mer information om detta nästa vecka.

Jag vill som bli ihop tror jag. Men eftersom jag verkar vara mer kräsen än din morsa så dröjer det nog nåt år till nåt fint får hända igen. Och det där är inte bitterhet, bara realism. För ser jag historiskt så har det gått bra nog lång tid mellan dess jag tyckt om nån och det gått dåligt tills jag tycker om nån annan. Förstår inte dom här som hoppar mellan folk. Hur fan gör dom? Jag vill också kunna. Eller alltså det vill jag ju inte, för så funkar det inte i mitt huvve. Men dom får ju vara med någon i stort sett jämt. Får dom inte det?? Även fast det inte är djupare än din morsas urringning men ändå.
OK. NÄE. JAG BEHÖVER'T INTE.
Jag väntar.

Jag vill spela.
Överallt.
Nu.