Don't knock on the glass, it will anger it

Jag behöver sno på mig kläder och gå ut. Utomhus ni vet. Sans hus. Då jag legat i soffan eller sängen en jäkla massa behöver jag väga upp det liiiitegranna. På ett dygn har jag sett fyra filmer. Eller ja. Fem. Remember the Titans, I am Legend, Michael Clayton, Fast and Furious Tokyo Drift och The Devil wears Prada. 1 är ju skitbra och man får gråta lite om man känner fört. 2 var väl ok men efter halva filmen så tappar den greppet och slutet suger. 3 var väldigt bra men kunde inte riktigt bestämma sig om den skulle vara Donnie Darko-filosofisk eller Insider-moralisk. Och blandningen av de två blir konstig. 4 var nattens underhållning och om man jämför med de andra F&F-filmerna var den kass. Om man jämför med filmer överhuvudtaget så skulle den behöva klippas om, castas om, skrivas om och filmas om för att ens ha en chans att få en etta i betyg. 5 var väldigt bra tycker jag. Ganska förutsägbar med "bonnjäntan" som blir Askungen (post-förvandling) och som möter motgångar men väljer såklart den moraliskt bästa vägen tillslut, och alla levde hyffsat lyckliga i alla sina dar. Men den var så väl skriven och "djävulen" spelas utmärkt av Meryl Streep att den nästan aldrig fick mig att vilja spola.

Ut var det ja. Men innan jag börjar jobba imorgon måste jag ju åtminstone hinna med tre filmer till. Och mat. Mat var det ja.