
Jag säger inte att jag sov något inatt eller så.
Skulle aldrig komma på tanken.
Ändå satte jag mig på bussen till Stugun klockan 07:05 och funderade
över vem som kunde vara vaken nog för ett telefonsamtal. Jag valde
min mor som offer. Hon svarade inte. Skit.
Så jag satt mest där. Det hade varit livsfarligt att ens försöka sova "en
sväng", eftersom jag då hade vaknat två kilometer innan slutstation
Örnsköldsvik med saliv över tröjan. Nej, jag kämpade. Jag klarade. Och
jag gjorde min nya favoritsyssla - hänga i lärarrum. Drack en massa kaffe.
Väl tillbaka i staden försökte jag föra samtal med folk, men nu började
hjärnan spöka på riktigt så jag köpte lunch och gick hem. Åt lunch och
somnade sedan. Vid uppvakning funderade jag vem som kunde vara
pigg nog för en middag. Jag valde min mor som offer. Vi åt, jag köpte
glödlampor och jag gick hem.
Sådana här dagar är intressanta. Då sömnen inte infunnit sig alls natten
innan. Man funkar, men ändå inte. Autopilot. Helt fantastiskt. Det som
fattas nu är ju bara..................................................................äh, glömt bort.
Jag gjorde en låt igår. På myspacen finns den.
3 kommentarer:
oh, vilken låt sen!
Underbar låt :)
lovely låt och DUUH, ja ær ju alltid vaken från 6. ring mig føfan!
Skicka en kommentar