Armhäva sig upp

Jag har inget bra att skriva.
Fyllde år förra veckan.
23.
En respektabel ålder.
Kanske folk slutar garva när jag säger hur gammal jag är nu.
Åt god mat, blev full ett par gånger och skrattade jäkligt mycket. Speciellt då mamma sa "I kill you!" på middagen i tisdags. Och kvinnan har aldrig ens sett den där döda dockterroristen. Det kan mycket väl vara det roligaste mamma har sagt. Come to think of it. Det kan va det enda riktigt roliga mamma har sagt.

Födelsedagspresenter:
Strykjärn, en öl (som redan var min), en Allt om historia (det bästa med alltihop!) samt en Darth Vader-mask med tillhörande cape och ljussabel. Alla förstår ju att ett sånt pack med presenter lätt vinner över alla Lego-orgier från barndomen. För nu kan jag stryka mina kläder medans jag ser djävligt ond ut och samtidigt lär mig om historiska händelser. (Ölen är ju såklart redan slut.)

Annars är statusen:
En släng av känslodöden men, hey, det är måndag. ...bitch.
En släng av alldagsångesten.
Men jag mår ju skitbra, typ. Och är en solstråle jämt, nästan.
Nej då. Det är måndag och jag vill kasta sopor på folk bara för att det rynkas på pannor om man kastar handgranater på folk i dessa tider. Men världen håller ju ändå på att gå åt helvete så snart så kanske. Jag menar. Vad fan är det för fel på folk som dom djävla republikanerna. "Nej, vi ska fan inte ha nåt stimulanspaket..." - ?!?!?!?! Nehe! Det är ju djävligt lätt att sitta på en vadderad tron gjord av tigerskinn och röka utrotningshotade ormar så länge man inte behöver titta dom där människorna som gör allt verkligt, skattebetalande, jobb i ögonen. Nej. Kolla på när dom blir av med jobb och inkomst bara. Nej. Inte fan ska arbetare kunna få bestämma över sina egna villkor genom att bli med i ett fack eller liknande. Nej. För två veckor sen sa en av cheferna i GM att det är så slutet på civilisationer börjar. Ja, din lilla jävla korkade gamla gubbe. Så är det eeeexakt. Nej. Slutet på civilisationer börjar med tjocka män som tappar all kontakt med verkligheten när makten skymmer sikten på vad som verkligen är ett liv. Och varför i hela djävla helvete baseras allt i våran förbannade, illaluktande ursäkt till värld på hur mycket du kan tjäna, och hur många som vet vem du är? Är det ingen som förstår att bankväsendet kommer att bränna ner alltihop? Nej. Det är som med fettman. Vi äter och äter och äter och sedan börjar det föras ett djävla liv på varför vi håller på att dö. Så det tas genvägar och det bryts mot naturlagar för att bli smal igen och sedan börja äta lika djävla mycket igen. Nej. Det enda som är utvägen för allt är att armhäva sig upp av egen styrka och ta kontrollen över det som har förlorat all kontroll. För fan vad jag är less på att tycka att världen är en ful plats.
Men det är måndag och jag tycker oftast bara så på måndagar.
Hehe!



Så.
Skönare nu.
-----------------------

Vänta. Tillägg:

Det där där ovan är inte bara något random vänsterkantsnonsens. Det jag egentligen
vill säga är att hela världen har blivit av med vetskapen om vad sunt förnuft är. Vi är
korkade och lata, så det klart som fan vi inte märker att små enkla förändringar skapar
ett djävla monster som vi inte har någon kontroll över. Hjärnan i monstret är bankväsendet.
Ja, kapitalismen. Och nej, det är inte heller något vänsterbabbel. Det är bara så det är.
Om du inte tror på det så börja kolla i varför du har fått sparken från ditt jobb. Inte vad
chefen hade för anledning, utan vad företaget hade för anledning, och var den anledningen
i grunden kommer ifrån. För det är ju så jävla enkelt egentligen mina små finansgrisar.
Profit-profit-finanstjockgris!